Intensiv digital hållbar beroendevård

Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på idén att våra tankar, känslor och beteenden hänger samman. Lidande uppstår ofta när vi fastnar i rigida tankemönster – som “jag klarar det aldrig” eller “folk kommer alltid döma mig”.
I KBT uppmuntras klienten att utveckla en mer flexibel relation till sina tankar genom metoder som:

Kognitiv omstrukturering – att undersöka och ompröva automatiska tankar.
Beteendeexperiment – att prova nya handlingar och se vad som faktiskt händer.
Exponering – att gradvis närma sig det man fruktar istället för att undvika.
Här talar man inte om “psykologisk flexibilitet” som begrepp, men det man tränar är just förmågan att inte styras helt av sina automatiska tankar. Man lär sig att det finns flera sätt att tänka, tolka och handla i en situation.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som är en del av KBT lägger till acceptans, mindfulness och värderings baserad handling — mycket relevant för psykologisk flexibilitet.

ACT betonar att lidande är en del av livet. Smärta, oro, ångest och svåra känslor kan inte elimineras helt – men vi kan lära oss att förhålla oss till dem på ett sätt som gör livet rikare. Psykologisk flexibilitet innebär att inte låta undvikande eller rigida tankemönster ta över, utan att istället göra val som leder oss mot det vi värderar.

I praktiken är psykologisk flexibilitet en hybrid: vi både undersöker och förändrar tankar där det hjälper, och accepterar och flyttar fokus när vi inte kan kontrollera.

Fyll i:

  • A (Antecedent):
    Vad hände? (fakta)
 
  • B (Belief):
    Vilken tanke/tolkning fick jag? (automatisk tanke)
 
  • C (Consequence):
    Vad kände jag och hur agerade jag?
 

Använd detta för att upptäcka var energin fastnar (B).

 

Kort tankediagnos (ABC) — mall

A: (Vad hände?):
B (automatisk tanke):
C (känsla, beteende):
Bevis för tanken:
Bevis mot tanken:
Alternativ tanke (mer hjälpsam och balanserade tankar):

Exempel (mejl från kollega):
A: Kollegan skrev kort mejl, ton verkar irritation.
B: “Han tycker inte om mig / jag gjorde fel.”
C: Känsla: irritation, ältande; Beteende: undviker att svara.
Bevis för: kort ton i mejlet.
Bevis mot: tidigare samarbeten fungerat, kontext (stressperiod).
Alternativ tanke: “Kanske är hen stressad — jag kan fråga öppet.”

Problem­lösningssteg:

  1. Definiera problemet konkret.
  2. Brainstorma minst 5 möjliga lösningar.
  3. Välj en som är realistisk och testa.
  4. Utvärdera — vad lärde du dig?

Aktivering: Schema in små, men meningsfulla, aktiviteter som rör dina värden (t.ex. socialt, hälsa, arbete).

  1. Sitt eller stå bekvämt.
  2. Andas in 4 sek, ut 6 sek, upprepa 6 gånger.
  3. Säg tyst: “Det här är en svår känsla; den är tillfällig.”
  4. Identifiera en konkret handling du kan göra nu (t.ex. stänga mejlet, ta en promenad).
  • Före/efter: fråga dig själv vid morgon och kväll: “Hur mycket tid ägnade jag åt att älta det jag inte kan påverka?” (minska över tid).
  • Subjektivt: färre timmar av ältande, ökat lugn.
  • Objektivt: fler genomförda små handlingar i din påverkan-cirkel.